Intryck

Klockan är halv fyra. Morsan och syrran sover, jag sitter vid datorn och lyssnar på musik (nytt ljudkort!), läser artiklar, kollar på film och käkar frukt. Känner mig lika pigg som för tolv timmar sedan, och känner mig vemodig inför det oundvikliga bytet tillbaka till monofasisk sömn. Skulle Uberman vara hållbart skulle jag fortsätta, utan tvekan.

Min syn på sömn har nog förändrats för alltid. Jag har lärt mig mycket om mig själv och mina begränsningar under lovet, och det skulle ärligt talat kännas extremt tråkigt att bara kasta bort allt och återgå till det normala. Kanske ska försöka konstuera ett sömnschema som bara passar mig och min skolgång, bara för att hålla mig sysselsatt. I stort sett alla följer den traditionella sömnmallen, det känns så meningslöst att följa den. Jag finner stort nöje i att bryta mot impregnerade normer, så detta skulle medföra stor själslig tillfredsställelse.

Jag är öppen för allt som låter mig vara uppe minst ett par timmar på natten. Då är allt tomt och tyst, och det är fullkomligt underbart att vara ute och utforska omgivningen. Mörker är underskattat.

Nu ska jag käka något.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0