dundermannen

Gårdagens lilla snedsteg verkar ha kastat mig ett dygn bakåt i schemat. Not to worry, det dygnet har passerat nu och jag är redo att fortsätta. Jag blev rejält trött efter att jag skrev mitt förra inlägg, och det gick inte över före soluppgången, så jag väntar mig mer av detsamma inatt.

Det finns två aktiviteter som ALLTID tycks hålla en vaken:
1. Promenera i vinterkylan
2. Äta

Jag har därför utarbetat en enkel, men (förhoppningsvis) effektiv plan.

Lisa väcker mig efter min 02.00-tupplur och ser till att jag går ut. Väl ute låter jag huvudet klarna och kan sedan fundera på hur jag ska spendera resten av tiden fram till klockan sex. När jag kommer hem väntar en brustablett och ett halvt kilo vindruvor (brustablett för närsalter och vitaminer, vindruvor för att ha något att sitta och mumsa på i minst en halvtimme) på mig. Efter att ha piggnat till och intagit nödvändig näring kan jag sätta igång med det jag planerat under promenaden.


Jag har hittills inte bemödat mig med att ställa in min största och brutalaste väckarklocka (se tidigare inlägg), men ska göra det inatt. Om jag, mot förmodan, inte tar mig upp efter de första alarmen kommer jag att bli fullständigt vettskrämd av det monstruösa klockskrället och inte våga försova mig mer.

Kommer aldrig mer att slarva som jag gjorde igår.

Nu ska jag besegra Uberman.

Wish me luck!